1980-talet

1980 - Äktamakeprövning för studiemedel avskaffas.

1980 - Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs.

1980 - JämO införs som en självständig myndighet under arbetsmarknadsdepartementet. Myndigheten skulle övervaka att jämställdhetslagen – en lag som förbjuder könsdiskriminering i arbetslivet men också ålägger arbetsgivarna att aktivt främja för jämställdhet. Den 1 januari 2009 upphörde JämO som myndighet och slogs samman med Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Handikappsombudsmannen till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Samtidigt ersattes de gamla lagarna med en ny lagstiftning.

1980 - Grundades Kvinnovetenskaplig tidskrift, sedan 2007 Tidskrift för genusvetenskap, av en grupp kvinnoforskare i Lund. Den har allt sedan dess varit ett centralt organ för kvinnoforskningen i Sverige och övriga Norden.

1982 - Kristdemokratiska kvinnoförbundet (KdS-K) bildas. 1972 bildades ett kvinnoråd inom kristdemokratiska partiet. Rådet utsågs av partistyrelsen och hade som uppgift att leda partiets kvinnoarbete. Ledamöterna utsågs senare på en riksomfattande kvinnokonferens. 17 april 1982 bildades Kristdemokratiska Kvinnoförbundet med syfte att arbeta för att förbättra kvinnornas ställning i samhället och jämställdheten mellan kvinnor och män. Interimsordförande blev Laila Hultberg som var ordförande i partiets kvinnoråd. Hon efterträddes av Margareta Viklund 1983.

1982 - Förbud mot pornografiska föreställningar på offentlig plats. Syftet med förbudet var att motverka prostitution, eftersom många gatuprostituerade tidigare hade varit verksamma på sexklubbar.

1982 - Det första statliga bidraget till kvinnoorganisationer inrättades 1982, då förordningen om statsbidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet trädde i kraft. Statsbidraget infördes som en markering av kvinnoorganisationernas betydelse för att förbättra kvinnors ställning i samhället samt för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Såväl kvinnoorganisationer som var anslutna till politiska partier som andra kvinnoorganisationer kunde få stöd enligt förordningen. Förordningen gällde till och med 2005.

1982 - ATP-poäng för vård av barn under 3 år, i hemmet, införs. Statliga bidrag till kvinnoorganisationer införs. Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK tecknas.

1982 - Kvinnomisshandel faller under allmänt åtal.

1982 - Fem lagar om kvinnors och barns rättsställning vid brott som incest och andra sexuella övergrepp skärps.

1982 - Kvinnor får vid giftermål välja sitt eget eller mannens efternamn.

1984 - Jämställdhetsavtal inom statliga sektorn.

1985 - 1976 bildades Arbetsgruppen för en kvinnofolkhögskola och började ordna studiecirklar, konferenser och kurser, t.ex. byggkurser för arbetslösa kvinnor förlagda till Kvinnohuset i Göteborg. 1983 konstituerades Stiftelsen Kvinnofolkhögskolan av 48 enskilda stiftarinnor. Den 10 april 1985 togs i riksdagen beslutet om en självständig folkhögskola för kvinnor, Kvinnofolkhögskolan i Göteborg. Den baserar sig helt på en pedagogik som utvecklats ur arbetsformerna inom den nya kvinnorörelsen och definierar sig som feministisk och mångkulturell.

1989 - Alla yrken öppna för kvinnor - även inom försvaret. Läs mer om kvinnor i Försvarsmakten.

1989 - Riksdagen fattade 1988 beslut om ett femårigt nationellt handlingsprogram för jämställdhet. En nordisk handlingsplan med samma syfte tillkom 1989.