Tidskrift för hemmet
Årgång 25 (1883). Innehåll
| 1883:1 |
Det var en tid. Af Augusta Braunerhjelm 1 Några nya qvinnotyper inom den nordiska skönlitteraturen. Fru Edgrens teckningar ur lifvet. Af Esselde 2 Bref från Kjøbenhavn. (Svend Tröst. Schandorph. Kvindelige forfattere. Kvindesagen som Skolespørgsmaal) m.m. Af K. F. 34 Nyare svensk dramatik. ("Räddad". Af Thyra). Af Teatervän 41 Mönsterblad: Småborder för linnebroderi efter dalmotiv |
| 1883:2 |
Om qvinnans värnepligt for hemmet 49 Ballad af Jonas Lie. Öfvers. af E. Wh 58 Litteratur för uppfostrare. II. Oscar Svahn, Lärobok o välläsning, m. fl. Af Lll. 61 Ett hem. Poem af Octavio Beer 66 Från en studieresa i Vermland. IV. Dalby, Ofvansjöbygden. Riksdagsmannens hem. Kong Marit. Olagubben. Hemseder och språkbruk. Återblick. Af Esselde 68 Om några nya diktsamlingar. Religiösa sånger af Alcyone Adlersparre. Anm. af Esselde 93 Några biografiska drag ur Carmen Sylvas lif, af C. H-rg 103 Sorgen. Ur Leidens Erdengang af Carmen Sylva 108 Program till föredrag om qvinnofrågan 112 |
| 1883:3 |
Om gifta makars eganderätt: Förslag till lagförändring, framställd af ledamoten i andra kammaren. Friherre Oscar Stackelberg. Äktenskapslagen inför den nya representationen. Lagförslagets hufvudbestämmelser. Sjelfskrifvenhetsprincipen och personlighetsprincipen. Motsatta rättsbegrepp för familjen och samhället. Det nya lagförslaget till sitt syfte reformatoriskt och dock bevarande, derför tidsenligt. Af Esselde 113 Qvinnans värnepligt för hemmet, sedd i samband med frågan om gifta makars eganderätt. Af Esselde 119 Lifvet i hemmet, efter Ralph Emerson. Återgifvet af Robinson 129 Trotjenarinnan. Poem af St- 132 Litteraturöfversigt 133 Småprat om musik. Pianokompositioner 134 |
| 1883:4 |
I frågan om gifta makars eganderätt. III. Reform af lagarne om gifta makars eganderätt, påyrkad eller genomförd i de flesta europeiska stater 153 Önskvärdheten af mannens likställighet med qvinnan. Med anledning af Edv. Brandes' skådespel "Et Besøg". Af Robinson 159 En studie i äktenskapsfrågan. Af Felix Uxor 174 Sjöjungfrun. Poem af Augusta Braunerhjelm 207 Händelser för dagen på det sociala området 209 Litteraturöfversigt 211 Mönster: Alfabet från 1400-talet |
| 1883:5 |
Store mäns minne 213 Om Geijers åsigt af familjen, äktenskapet och qvinnan. Af Esselde 215 I-III. Innehåll: Tänkaren Geijer föga känd. Orsaken och möjlighet till dess upphäfvande. Inledningsorden till Geijers "Minnen" en bikt af hans ifrågavarande åsigt. Denna åsigt en blott teori eller en upplefd sanning? Motsägelsen mellan gemensamhetskrafvet och personlighetskrafvet, beroende och frihet, pligt och rätt. Dess lösning, uppgift för äktenskapet, familjen, kyrkan, skolan. Alla rättigheter ömsesidiga och förvärfvade. Makt och nåd, renade till insigt och rätt, genom intelligensens arbete. Beroendet menniskor emellan stegradt deraf. Huru göra detta till vinning? Det bästa af hvad menniskan verkar, icke en följd af hvad hon gör utan af hvad hon är. Vetande och samvete. Den juridiska lagen och "intelligensens lag". Laglighet och sedlighet. Den religiösa, moraliska och intelligenta samhälligheten, stationer för den menskliga utvecklingen. Den religiösa sanningen i förhållande till tron och vetandet. Utveckling till sjelfständighet, villkor för sjelfva gudsförhållandet. Familjen i nuvarande brytningstid, åter det vigtigaste elementet, på hvilket allt beror. Grunden för denna: äktenskapets helgd. Kärleken. Äktenskapet, modern för all sedlighet, en objektiv institution, höjd öfver vexlingarne af subjektivt godtycke. Menniskans förmåga att älska sina skyldigheter. Om äktenskapsskillnad. Familjen och äktenskapet utvecklade till deras rätta betydelse i mån som den högre menskliga samhälligheten framträder. Förverkligandet af denna sanning ett mål för mensklighetens uppfostran. Sveriges första qvinliga filosofie doktor. Af M. R. 234 Höst. Et Poem i Hværdagsdrægt. Af Parvus 243 Sophie Germain. Af Hilda. (Insändt) 256 Den gifta qvinnans eganderätt inför sommarens juristmöte. Af L. N. 271 Bref om dagens företeelser. Af M. 275 Mönster: Alfabet från 1400-talet |
| 1883:6 |
Om Geijers åsigter af familjen, äktenskapet och qvinnan (slut från 5:te häftet). Af Esselde 277 IV-VII. Innehåll: Uppfostringsprinciper. Vilkoret för att kunna bilda människor är att sjelf vara det. Hvad uppfostraren är, vigtigare än hvad han kan. Känslan af ömsesidigt beroende, tron på att beroendet kan förenas med frihet, samt insigten om de vilkor under hvilka detta sker, är den uppfostran samhället ger. Qvinnan, 1829 uppfattad såsom ett barn som måste för dess eget bästa hällas i ledband; 1839 såsom en personlighet med både pligt och rätt till frigörelse. Qvinnans inträde inom samhällsordningen den vigtigaste epok i mensklighetens inre historia. Qvinnofrågan uppsprungen på kristlig grund. Kyrkans uppfattning af qvinnan dock ej alltid kristlig. Geijer som make och vän. Erotik och kärlek. Nya och gamla äktenskapsfrågor. Qvinnan och den religiösa frågan. Geijer som far. Musik och poesi såsom uppfostringsmedel. Återblick. Huru och hvad man lär af Geijer. Två ädlingar. Ett femtioårsminne. Poem af Esselde 304 Vår nyaste skönlitteratur: Fru Edgrens Aurore Bunge m. fl. Af L. 313 Nyare svensk dramatik: "Sanna qvinnor". Af Teatervän 321 Litteraturöfversigt 329 |
| Tilläggsblad |
Tilläggsblad till Tidskrift för hemmet 1883: Handarbetets vänner. Små konst och slöjdnotiser. |