Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad

Innehåll

Skolan | Material från skolan | Komtemåtta | Material om Komtemåtta | Kursdeltagarna | Material om deltagarna |

Skolan

Skolans målsättning var att utbilda kvinnor så att de skulle kunna ta tillvara sina medborgerliga rättigheter. Kursdeltagarna fick inte bara teoretisk utbildning utan också självförtroende, inspiration och mod att våga kämpa för kvinnors rättigheter.

Material från skolan

Allmänt

Kvinnlig medborgarbildning. Särtryck ur Tidevarvet, 1925.
Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad. Av rektor Honorine Hermelin, 1939.
Prospekt. Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad som öppnas med vårkursen 1925...

Kurser

Fogelstadkurserna. "Urkursen". Nyköping, 1922.
Fortsättningskursen 1939.
Förteckning över kurser vid skolan från 1925-1954.
Intyg ... har genomgått kursen...
Kurser under 1939. Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad.
Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad. Tillbakablick över åren 1925-1935. Redogörelse för 1934 års kurser, planerade kurser under 1935.
Program för Fortsättningskursen 1939.
30:de arbetssommaren 1954. En fortsättningskurs.

Föreläsningar och referat

Från tiggarpass till socialhjälp. Ebba Holgerssons föredrag, refererat av Mary Svensson, 1951(?).
Glädjen att en människa är född. Doktor Ada Nilssons föreläsning, refererad av Inga Jonsson och Rut Höglund. Forts.kursen 1947.

Protokoll

Protokoll. Ett urval från Medborgarskolans fortsättningskurs 1930.

Skrivelser

Till Styrelsen för Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs minne. 24 april 1929.

Tal

Fröken Elisabeth Tamms tal vid Sommarkursens avslutning 1926.

Fester, teater m.m.

Persson, Ruth, Samhällsrättvisan. Ett anarkistiskt drama. Höstkursen 1927.
Sommarfest. Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad. 1926.

Sånger

Fogel-sången.
Från Stockholm vi kommo så blyga.... Av A.K.
Sång till Fogelstad Medborgarskola. Text och musik av Maja Åkesson.
Vaknen. Tillägnad Medborgarskolan av kompositörern Elfrida Andrée, ord af Viktor Rydberg.
Waknen, text och noter.

Komtemåtta

Medborgarkunskap var ett viktigt ämne på Fogelstad. Det var viktigt att kursdeltagarna lärde sig hur en kommun fungerar, för att kunna vara aktiva medborgare och även själva kunna åtaga sig kommunala uppdrag. Lärare i samhällskunskap, rättsväsende o.d. var Ebba Holgersson.

Deltagarna blev mantalsskrivna i kommunen Komtemåtta, där de tilldelades olika roller, t.ex. prosten Grolle eller pensionatsföreståndarinnan Angelika Rosenhane, som drev ett pensionat för bättre bemedlade damer. Ebba Holgersson brukade ha rollen som förvaltare Erik Holgersson.

I Komtemåtta ägnade man sig främst åt kommunala och politiska angelägenheter men där fanns också en husmodersförening, en idrottsförening och en nykterhetsloge. Det kommunala livet bestod av sammanträden i olika råd och styrelser, som skolråd, fattigvårdsstyrelse, barnavårdsnämnd, kyrkostämma, kommunalnämnd och kommunalfullmäktige. På sammanträdena skrevs protokoll, som ger en levande bild av de kommunala frågorna. Komtemåtta var ett pedagogiskt grepp för att lära ut kommunalkunskap och mötesteknik men den tjänade också som modellkommun. Skolans mål var att åstadkomma "ett samband mellan handens, hjärnans och hjärtats arbete, mellan hemmets värld och samhällets".

I en artikel i Tidevarvet 1930, signerad Devinez (Elin Wägner), antyds att Komtemåtta också kunde ses som en parodi på det manliga sällskapslivets "invecklade ceremonier, dess former, dess skyttelgång av skrivelser, dess anföranden, klubbslag och knep".

Material om Komtemåtta

Förslag till utgifter och inkomster. För Komtemåtta kommun för år 1929.
Karta över Kom Te Måtta. 1931.

Komtemåtta Kuriren. Midsommarnummer 1928.

Protokoll hållet vid extra Kyrkostämma i Komtemåtta kommun den 6-5-33.

Kursdeltagarna

Under skolans trettioåriga livstid hade man cirka två tusen kursdeltagare. De var mellan tjugo och åttio år gamla, från olika delar av landet och från olika samhällsklasser. Bland deltagarna var lärarna i majoritet, därefter kom hemarbetande kvinnor och industriarbeterskor. För att ekonomin inte skulle vara ett hinder för att deltaga i en fogelstadkurs hade skolan en egen stipendiekassa. Pengarna i den kom från fonder, organisationer och enskilda personer.

En viktig utgångspunkt var att alla hade något att bidraga med. Därför talade man om "kursdeltagare" och inte om "elever". På s.k. hembygdsaftnar samlades man ute i naturen eller runt brasan, beroende på årstiden. En av deltagarna fick då oförberedd berätta något ur sin egen erfarenhet.

Material om deltagarna

Kursdeltagarnas yrken under 10-årsperioden 1925-1934.

Läs mer

Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad.
Lästips. Litteraturlista sammanställd till Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad 1925-1954, minnesutställning på Göteborgs universitetsutställning 2005.
Förteckning över Kvinnliga medborgarskolans och Fogelstadsförbundets arkiv, KvinnSam.