Föreläsning: Den allmänna rösträtten – när infördes den egentligen?
Hur har den långa kampen för rösträtt sett ut? Vilka var de aktörer som drev demokratiprocessen framåt? Och hur var det med kvinnornas rättigheter? Sverige var sist i Norden med att införa rösträtt för kvinnor. Vilket blev resultatet då kvinnorna äntligen fick rösta samt blev valbara till riksdagen? Josefin Rönnbäck, hjälper oss att reda ut begreppen under denna termins sista Näckrostimme.
7 maj Tid: 18.00 - 19.00 Plats: Humanistiska biblioteket
Under 2018-2021 firas demokratins genombrott i Sverige. Den 17 december 2018 var det exakt 100 år sedan det första principbeslutet om allmän och lika rösträtt fattades. Dagen uppmärksammades genom införandet av en tillfällig flaggdag. Det var dock först den 26 januari 1921 som riksdagen fattade det andra och bekräftande grundlagsändringsbeslutet, som innebar att det så kallade könsstrecket försvann och att kvinnor som grupp erhöll politisk rösträtt.
Föreläsare: Josefin Rönnbäck är universitetslektor i historia vid Luleå tekniska universitet. 2004 disputerade hon med avhandlingen Politikens genusgränser: den kvinnliga rösträttsrörelsen och kampen för kvinnors politiska medborgarskap, 1902-1921, vid Stockholms universitet.
Från och med den 7 maj fram till 17 augusti visas även en utställning med samma tema på Humanistiska biblioteket i Göteborg. Utställningen heter "Hvarför skola kvinnorna vänta?" och visar en stor del av den kvinnliga rösträttskampen.
Näckrostimmen på universitetsbiblioteket bjuder på en rad intressanta ämnen och föredragshållare varje termin. Nytt program för hösten kommer i augusti.
Fri entré och inge anmälan krävs, välkommen!