Ekonomiska- och Samhällsvetenskapliga biblioteket lyfter globala mål med utställningar

Annika Svantesson, som arbetar som universitetsbibliotekarie på Samhällsvetenskapliga biblioteket, berättar lite om tankarna och valet av målet; Bekämpa klimatförändringarna (mål 13), som visas på Ekonomiska biblioteket.

"Vi tycker att det känns inspirerande att starta vår utställningsserie med ett hållbarhetsmål som så tydligt knyter an till flera av Handelshögskolans ämnesområden", säger Annika Svantesson.

Vi har även intervjuat Åsa Löfgren, docent i nationalekonomi med särskilt fokus på klimatekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Åsa Löfgren medverkar i två stora forskningsprojekt, Centre for Collective Action Research (CeCAR) och Mistra Carbon Exit och är bland annat medlem i Handelshögskolans råd för hållbar utveckling. I intervjun berättar Åsa om klimatfrågan, hur forskare kan nå fram till politiker och vad man som individ kan fokusera på om man vill engagera sig.

Läs hela intervjun med Åsa Löfgren

Varför är det viktigt för biblioteket att lyfter de globala målen?

Vi har sett att Göteborgs universitet allt mer har kopplat sitt hållbarhetsarbete till FN:s 17 globala hållbarhetsmål och vill stödja detta genom att vi uppmärksammar målen genom utställningar där vi både visar målen, litteratur för respektive mål och tips på olika resurser som, databaser och tidskrifter som passar för de 17 målen. Vi vill visa på bredden av vad vi som universitetsbibliotek kan erbjuda för studenter och forskare för FN:s globala mål, säger Annika Svantesson.

På Samhällsvetenskapliga biblioteket visas ”Fredliga och inkluderande samhällen” (mål 16), med specifikt fokus på delmål 16.5 ”Bekämpa korruption och mutor”.

Emma Pettersson och Daniela Deldén, arbetar som universitetsbibliotekarier på Samhällsvetenskapliga biblioteket.

Varför lyfter ni just detta delmål?

Mål 16.5 lyfter frågan att Bekämpa korruption och mutor, säger Emma Pettersson. Detta är ett stort forskningsområde här på Handelshögskolan, som berör flera institutioner. Därför kände vi på Samhällsvetenskapliga biblioteket att det var viktigt för oss att visa våra studenter och forskare vilka resurser biblioteket kan erbjuda inom detta område, både i form av databaser, tidskrifter och litteratur.

Vi har även intervjuat doktoranden Aiysha Varraich, som är forskare på Quality of Government (QoG) Institute, med fokus på korruption och klientelism. Hon undersöker hur religion inom politiken påverkar möjligheterna att välja medborgare i kontexten att utveckla demokratier, och menar att relationella aspekter som är rotade i religionen spelar en stor roll i politiska valresultat. I intervjun berättar Aiysha bland annat om vad QOG Institute gör, hur korruption påverkar samhället från ett hållbarhetsperspektiv och vad vi kan göra för att bekämpa korruption."

Läs hela intervjun med Aiysha Varraich

Är det något särskilt ni vill nämna om materialet?

Vi vill inspirera forskare, studenter och allmänhet till att använda biblioteket. Vi ville också försöka lyfta fram flera olika aspekter av målet genom att visa på en mångfald av resurser. Vi har också försökt lyfta fram delar av den forskning som bedrivs på Göteborgs universitet om mål 16 och delmål 16.5.

Vid FN:s toppmöte hösten 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål för hållbar utveckling. Världens länder har åtagit sig att verka för att uppnå fyra fantastiska saker till år 2030:

• Att avskaffa extrem fattigdom.
• Att minska ojämlikheter.
• Att lösa klimatkrisen.
• Att främja fred och rättvisa.

Med sina 17 mål och 169 delmål är Agenda 2030 den mest ambitiösa överenskommelsen för hållbar utveckling som världens ledare någonsin har antagit. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Alla behövs!

De globala målen förenar världens länder genom en universell agenda och kräver att alla länder - såväl rika som fattiga - agerar både nationellt och globalt för att målen ska uppnås fram till år 2030. Det är inte FN som ansvarar för målens genomförande, utan respektive land. I Sverige har alla ministrar i regeringen ett ansvar för genomförandet, men agendan kräver att även näringslivet, akademin, civilsamhället och privatpersoner engagerar sig.

Läs mer om de globala målen för hållbar utveckling