600 år av svenskt tryck ska digitaliseras
Hela den svenska tryckproduktionen från 1400-talet fram till idag ska göras digitalt tillgänglig. Det är målet med en avsiktsförklaring som idag har undertecknats av Kungliga biblioteket och universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala.
Målet är att digitalisera och tillgängliggöra det samlade svenska trycket med gemensamma insatser. Det innebär att samtliga böcker, tidningar, tidskrifter, läromedel och rapporter som getts ut i Sverige ska finnas digitalt tillgängliga [1].
– Forskningen och allmänheten efterfrågar allt mer digitaliserat material. Genom att våra sex bibliotek nu samverkar säkerställer vi att vi utnyttjar våra gemensamma resurser på ett effektivt sätt vilket ökar farten i digitaliseringen, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.
I första fasen ska katalogiserat och upphovsrättsligt fritt material digitaliseras. Parallellt med detta ska biblioteken arbeta för att digitalisera och tillgängliggöra även upphovsrättskyddat material och okatalogiserat äldre tryck. Arbetet kommer att genomföras i delprojekt under en längre tid.
Kompetens och teknik finns redan idag på biblioteken, men samordningen behöver ökas liksom att nya ekonomiska resurser för massdigitalisering behöver tillföras.
Digitaliseringsarbetet ska ledas och samordnas av en styrgrupp, som ansvarar för att gemensamma strategier, standarder och rekommendationer tas fram. Styrgruppen inrättar i sin tur arbetsgrupper för olika ändamål.
Avsiktsförklaringen är undertecknad av:
Karin Grönvall, riksbibliotekarie
Lars Ilshammar, bitr. riksbibliotekarie
Morgan Palmqvist, överbibliotekarie, Göteborgs universitet
Eva Nylander, t.f. överbibliotekarie, Lunds universitet
Wilhelm Widmark, överbibliotekarie, Stockholms universitet
Mikael Sjögren, överbibliotekarie, Umeå universitet
Lars Burman, överbibliotekarie, Uppsala universitet
Mer information
Karin Grönvall, riksbibliotekarie, 070-007 36 00
Även fler materialtyper räknas till det samlade svenska trycket, som avser sådant som tradionellt katalogiseras inom biblioteken. Det som kallas vardagstryck (bruksanvisningar, reklamblad, tipskuponger etc) ingår visserligen i den svenska tryckproduktionen men kommer inte att vara en prioriterad del av projektet.