Intervju med forskaren Åsa Löfgren om hållbarhet och de globala målen
Just nu pågår en utställning på det Ekonomiska biblioteket om de globala målen och speciellt mål 13; "Bekämpa klimatförändringarna". I samband med detta intervjuade vi Åsa Löfgren, docent i nationalekonomi med särskilt fokus på klimatekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
I sin forskning har hon bland annat studerat ekonomiska styrmedel, som miljöskatter och utsläppsrättshandel, och vilken roll dessa kan spela för att hantera den globala uppvärmningen.
Åsa Löfgren medverkar i två stora forskningsprojekt, CeCAR, Centre for Collective Action Research och Mistra Carbon Exit. Hon är medlem i Handelshögskolans råd för hållbar utveckling, och var Chief Operating Officer för världskongressen för miljö- och resursekonomer, WCERE 2018. Här diskuterar hon sin forskning och de globala målen för hållbar utveckling.
Hur kan forskare nå fram till politiker och andra makthavare?
Vi kan exempelvis påverka genom att sitta med i olika vetenskapliga råd. Det är ett sätt att bidra till praktisk policymaking. Åsa Löfgren är en av sex forskare från svenska universitet som utgör det Klimatpolitiska rådet. Klimatpolitiska rådet är ett oberoende expertråd sammansatt av forskare från olika discipliner som har stora möjligheter att påverka, eftersom man pratar direkt med regeringen. Rådet utvärderar hur regeringens samlade politik är förenlig med de nationella klimatmålen, att utsläppen av växthusgaser år 2045 är netto-noll.
Klimatpolitiska rådet är en del av det klimatpolitiska ramverket som infördes den 1 januari 2018, och består av: klimatmålen, klimatlagen och klimatrådet. Närmaste delmålet är att inrikes transporter ska minska koldioxidutsläppen med 70 procent mellan 2010-2030.
Vi når bara halvvägs med befintlig politik, vilket är långtifrån tillräckligt. I klimatlagen ingår en processbeskrivning att regeringen måste redovisa vad de har gjort politiskt för att nå målen. Vart fjärde år ska det läggas en handlingsplan, där regeringen talar om vad de har tänkt att genomföra de närmaste 3 åren. Den första handlingsplanen ska läggas fram hösten 2019.
CeCAR (Centre for Collective Action Research), är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum, där Åsa Löfgren deltar. CeCAR ska söka svar på drivkrafterna bakom kollektivt handlande och under vilka villkor som storskaligt samarbete kan uppstå, för att kollektivt lösa hot och utmaningar som världen står inför idag. CeCAR är ett av sex forskningscenter inom UGOT Challenges – globala samhällsutmaningar.
Mistra Carbon Exit har Parisavtalet och Sveriges klimatmål om nollutsläpp 2045 som utgångspunkt. Åsa är Work Package Leader i forskningsprogrammet där målet är att man i samarbete med företag och kommuner på regional nivå ska hitta vägar att nå målet 2045.
Vad är huvudinriktningen på din forskning just nu?
Transformativa investeringar - Hur man ska skapa incitament för att få företag att satsa på stora transformativa investeringar i de tekniska möjligheter som finns för att vi ska nå Parisavtalet? Här behövs samhällsvetenskapligforskning både för att förstå vilka styrmedel som behövs men också för att förstå beteenden och organisatoriska utmaningar.
Värderingsstudie (”Willingness to pay”) om klimat: Vad är amerikaner, kineser och svenskar villiga att betala för att minska utsläpp av växthusgaser? Tillsammans med kollegor i Sverige, Kina och USA arbetar Åsa med en uppföljning av en studie från 2009, Paying for Mitigation: A Multiple Country Study”, Land Economics, Volume 88, Issue 2, pp.326-340 (2012). Det är en komparativ studie av tre länder/kulturella kontexter, Kina, USA och Sverige. Vad är vi som medborgare villiga att betala i form av ökade kostnader (exempelvis energipriser) för att minska effekterna av klimatförändringarna. I denna studie tittar man även på om det finns en ökad politisk polarisering inom klimatområdet. De preliminära resultaten tyder på att svenskarnas betalningsvilja inte har ökat så mycket, men att kinesers och amerikaners betalningsvilja har ökat i högre grad.
Vilken är den viktigaste hållbarhetsfrågan just nu?
Vi behöver kunna prissätta koldioxidutsläpp genom regleringar, som exempelvis koldioxidskatt. En mycket viktig del är att enskilda länder sätter tydliga mål till 2045. Målen driver vad som sker!
Vad kan vi göra för att motverka klimatförändringarna?
Om man som individ vill engagera sig i detta, vad tycker du att man främst ska fokusera på?
Globalt är den viktigaste frågan acceptens för att det måste ske förändringar, som exempelvis att subventioner av fossilt bränsle tas bort. Det är också viktigt att hålla sig informerad och ta reda på fakta. Kunskap behövs! Men det är svårt även för de som redan har kunskap att göra beteendeförändringar. Det är därför viktigt att ”göra rätt val” inte enbart ligger på individnivån utan att en tredje part hjälper till att styra genom prissättning och miljöskatter.
Utställningar på biblioteken
Samhällsvetenskapliga biblioteket, Vasagatan 2 A:
Utställning: ”Fredliga och inkluderande samhällen” (mål 16), och delmål 16.5 ”Bekämpa korruption och mutor”.
När: 24 oktober - 24 november
Ekonomiska biblioteket, Vasagatan 1:
Utställning: "Bekämpa klimatförändringarna" (mål 13).
När: 24 oktober - 24 december
Globala målen för hållbar utveckling
Globala målen eller de globala målen för hållbar utveckling, är en del av Agenda 2030. Agenda 2030 innehåller de 17 globala målen för hållbar utveckling, som den 25 september 2015 antogs av FN:s generalförsamling i resolution A/RES/70/1, under namnet Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development.