Till innehåll

Kärlek, makt och systerskap

"Det personliga är politiskt"

Innehåll

Sjuttiotalets kvinnorörelse engagerade sig inom alla områden. "Det personliga är politiskt" var ett vanligt slagord. Grupp 8 talade om det "dubbla förtrycket" - kvinnorna var förtryckta både i hemmen och på arbetsplatserna.

Sexualitet

Kvinnors rätt till sin egen sexualitet var ett viktigt tema. 1964 hade p-pillret blivit tillåtet i Sverige. Detta innebar en revolution, den urgamla rädslan för ofrivilliga graviditeter försvann till stor del. De första p-pillren var betydligt starkare än dagens och gav fler biverkningar. Det var t.ex. vanligt att flickor som åt pillren gick upp betydligt i vikt. Kravet på ofarliga preventivmedel drevs av kvinnorörelsen. Man krävde också att forskningen skulle satsa på preventivmedel för män, något som ännu inte skett i någon högre grad.

Abortfrågan

För fri abort

Abort har alltid varit en utväg för kvinnor som ofrivilligt blivit med barn. I Sverige gällde 1938 års lag, som tillät abort av medicinska, humanitära, eugeniska (arvsbiologiska) och, efter ett tillägg 1946, socialmedicinska skäl. Även om tillämpningen efter hand blivit allt mer liberal krävdes samtal med kurator och ett s.k. tvåläkarintyg innan en abort kunde beviljas. På sextiotalet avslöjades att svenska kvinnor reste till Polen på "abortresor", något som gav nytt bränsle åt abortdebatten. 1965 tillsattes en ny abortkommitté. Den nya kvinnorörelsen, liksom många av de etablerade kvinnoorganisationerna, engagerade sig djupt för en ändring av abortlagen. "Rätt till fri abort" var ett ständigt återkommande krav i demonstrationerna. När abortfrågan debatterades som hetast under 1970-talet samlades lokalgrupperna för att uppmärksamma frågan. De störde valmöten med paroller, flygblad och diskussionsinlägg. De klistrade affischer med parollen "Fri abort" runt om i Stockholm och 1971 deltog de i en gemensam internationell manifestation för fri abort på Sergels Torg. När SAP(Socialdemokratiska arbetarepartiet) höll sin kongress hösten 1972 gjorde Grupp 8 en aktion med flygbladsutdelning för att visa sitt missnöje med att abortutredningen då lagts på is. Kampen gav resultat, 1974 antog riksdagen en ny abortlag som började gälla året 1975. Den gav kvinnan rätt att själv bestämma om abort t.o.m. artonde graviditetsveckan.

Smärtfri förlossning

I maj 1971 genomförde Grupp 8 mötet "Föda barn - ångest eller glädje?" på Stadsmuseet i Stockholm. Aktivisterna mobiliserades och spred 6.000 flygblad på stans mödravårds- och barnavårdscentraler. Bakgrunden var att det inte fanns någon hjälp för de mödrar som ängslades över sitt havandeskap och över förlossningssmärtorna. Deltagarna hade förberett frågor till Socialstyrelsens representanter, läkare och andra ansvariga som var inbjudna till mötet. I salen satt hundratals kvinnor och flera av dem berättade om medicinska övergrepp vid förlossningar. Dagen efter innehöll "Dagens Nyheter" en helsida med bland annat information om olika smärtlindringsmetoder under rubriken "Får kvinnan föda smärtfritt?". Flera aktörer, bl.a. de socialdemokratiska kvinnorna, hade tidigare lagt fram motioner om smärtfri förlossning till riksdagen, men Grupp 8:s uppmärksammade möte kom att skynda på en förändrad inställning till smärtfri förlossning.

Föräldraförsäkring och barntillsyn

Bristen på offentlig barnomsorg var stor under 1960- och 1970-talen. Kvinnorörelsen krävde utbyggnad av daghemmen, både för att kunna arbeta och för barnens skull. "Bra och gratis daghem och fritidshem åt alla barn" blev en av de viktigaste frågorna för Grupp 8 och andra kvinnogrupper runt om i landet under hela 1970-talet. "Bra daghem åt alla barn" och "Alla barn är allas barn" var två av slagorden. Kvinnoaktivister skrev remissvar till barnstugeutredningar och genomförde olika aktioner för att göra kommunpolitikerna uppmärksammade på frågan. Grupp 8 samarbetade med och genomförde gemensamma demonstrationer också med några av de aktionsgrupper för daghem som bildats.

Ett annat krav var att männen skulle ta del i sina barns vård och uppfostran på ett annat sätt än tidigare. Detta skulle vara positivt både för mansrollen och för barnens kontakt med sina fäder. 1974 infördes föräldraförsäkringen, som gav båda föräldrarna rätt att dela på ledigheten vid sitt barns födelse. Pappamånaden dröjde till 1995.

Sexualbrottsutredningen

Lagstiftningen om våldtäkt och sexualbrott mot kvinnor var också ett område som engagerade kvinnorörelsen. Först 1965 förbjöds våldtäkt inom äktenskapet i Sverige.

Följer du med upp på en kopp te? - Nä, vem skulle tro på att jag gillar te!

Synen på våldtäkt var ofta att kvinnorna fick skylla sig själva och vid rättegångar spelade kvinnornas beteende och klädsel in i bedömningen av brottet. Detta var helt orimligt menade de flesta debattörer, ingen man har rätt att våldta en kvinna oavsett vad som föregått våldtäkten. Ett nej är alltid ett nej. 1971 tillsattes en "utredning för förnyelse av strafflagens bestämmelser om sexualbrott", den s.k. sexualbrottsutredningen. Dess betänkande, SOU 1976:9, väckte våldsamma protester bland kvinnor, när det presenterades 1976. Grupp 8 i Stockholm kritiserade den för en föråldrad kvinnosyn och för att den gjorde kvinnan till medskyldig till våldtäkten. En front bestående av tretton kvinnoorganisationer bildades mot utredningsförslaget. Dessa var Centerns, Folkpartiets, Moderaternas och Socialdemokraternas kvinnoförbund, Fredrika-Bremer-förbundet, Husmodersförbundet, Kvinnfolk, Lesbisk Front, SKV och Yrkeskvinnors Klubbars Riksförbund. Man uppvaktade justitiedepartementet i juni 1976 och krävde en ny utredning. Protesterna resulterade i att utredningen lades ned och en ny kommitté med flera kvinnor tillsattes.

I den nya lag som till slut stiftades 1984 klargjordes det att offrets uppträdande före gärningen eller hennes relation till gärningsmannen inte påverkar hur brottet skall rubriceras. För särskilt allvarliga fall av våldtäkt infördes en ny brottsbeteckning, grov våldtäkt, med en särskild straffskala. Lagen har sedan ändrats igen, senast 2005.

Läs mer

Abortlagen, SFS 1974:595.
Boëthius, Maria-Pia, Skylla sig själv : en bok om våldtäkt. - Stockholm, 1976.
Brownmiller, Susan, Against our will : men, women and rape. - På svenska med titeln Våldtäkt, 1977.
Edlund, Therese, Det är inte ditt fel... men! en sociologisk analys av kvinnans brist på jämställdhet i det svenska rättssystemet gällande våldtäkt. - C-uppsats. - Högskolan i Halmstad, vt 2008.
Klinth, Roger, Göra pappa med barn : den svenska pappapolitiken 1960-95. - Umeå, 2002. - Diss. - Abstract.
Scheffer Lindgren, Maria. "Från himlen rakt ner i helvetet": från uppbrott till rättsprocess vid mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Diss. (sammanfattning) Karlstad, 2009.
Sexualbrottsutredningen. Sexuella övergrepp : förslag till ny lydelse av brottsbalkens bestämmelser om sedlighetsbrott : betänkande. - SOU ; 1976:9. - Stockholm, 1976.
Smärtfri förlossning eller psykisk förberedelse? - Ingår i: Rödhättan, 1978, 17, s. 22-32.
Thompson, Ulrika, "Rätten till våra kroppar" : kvinnorörelsen och våldtäktsdebatten. - Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift, 2000:4, s. 51-63.

Till sidans topp

Sidansvarig: Webmaster
Sidan uppdaterades: 2022-11-08 12:12

Utskriftsversion

Om webbplatsen